:Underbart tragiskt vackert:

*gråter nästan*

Jag satt på pendeln idag och läste en kort notis om en liten flicka som vid 5 års ålder fick veta att hon hade en hjärntumör och hon fick 135 dagar att leva av läkarna..

Det i sig är så tragiskt att det fan gör ont i mig.. 5 år och behöva veta att man ska dö, att behöva ta på sig den tanken, leva med det och acceptera att man aldrig komme få se dagen gry, mamma eller pappa, sina sykon, vänner eller ens se jorden igen.. Fy fan..

Men, det som verkligen fångade mitt hjärta är att den lilla flickan, Elena, när hon fick veta att hon skulle dö, började skriva lappar till mamma, pappa och sin syster..

På dessa lappar förklarade hon sin kärlek, sin längtan och det är flera hundra lappar som föräldrarna och hennes syster hittat..
Allt från lappar i böcker, till lappar i julpyntet..

Här kommer en länk till artikeln: Elena gömde lappar
(öppns fortf. inte i nytt fönster)

Jag är otroligt nära att gråta då jag läser detta..
Fan va skönt och jobbigt att finan dessa lappar..
Va älskad jag skulle känna mig..
Va jag ALDRIG skulle tvivla på kärleken från ett barn..

Läs artikeln, det är vackert..
Otroligt fin dag detta blev, trots att man lider med familjen..

Take care // zajko

To my mother

Just one more time
For the sake of sanity
Tell me why
Explain the gravity
That drove you to this
That brought you to this place
That pushed you down
Into the soil’s embrace

Give me the chance
I was denied
To sit and talk with you
For one last time

Did I disappoint you?
Did I let you down?
Did I stand on the shore
And watch you as you drowned?
Can you forgive me?
I never knew
The pain you carried
Deep inside of you.

I can’t forget
Having to see
The words that knocked the wind
Right out of me
It’s not enough
I’ve come undone
Trying to find sense
Where there is none

Just give me peace
You owe me that
To help ward off the fears
I must combat

Did I disappoint you?
Did I let you down?
Did I stand on the shore
And watch you as you drowned?
Can you forgive me?
I never knew
The pain you carried
Deep inside of you.

Do you belive in the nobility of suicide?

No..

And so I ask
For one more chance
To understand
This senseless circumstance
Help me to see
This through your eyes
The reasons I’ve been trying
To surmise

Though you are gone
I am still your son
And while your pain is over
Mine has just begun

Take Care // zajko

Måndag morgon

*RAAOOOR*

Måndag morgon, solen står högt, nästan lite varmt ute, klarblå himmel, snart höst, någon granne sågar eller va fan han gör. Kanske är det en fågel han dräper, eller så försöker hans katt avliva sig själv. Hur som helst är det väldigt irriterande ljud som kommer från hans lägenhet tvärs över gården. Vaknade av att någon gick i porten, för det är något spånhuvud som tagit bort dörrstoppen, vilket resulterar i att den slår igen med sådan kraft att man vaknar, speciellt jag som bor på bottenvåningen. Huvudvärken börjar göra sig påmind och alla ”måsten” som man ska ta itu med. Fan, en ny vecka har startat…

Lipton, mitt Lipton… Just nu är det citrus thé, lös-thé i påse, bla bla bla… Trevlig reklam det där, gjorde att jag var tvungen att testa det, och tror ni inte på fan att jag köper det nästan jämt nu? Men men, det är gott, varmt och piggar upp, inte direkt som en kaffe gör, men ändå, det duger gott..

Sitter i min t-shirt och funderar på om jag ska klä på mig alls idag, har ju inget att göra utanför dessa väggar iaf.. Men lite stolthet har jag, så det borde, måste och SKA bli kläder på idag med.

Helvetes thépåse, varför sjunker du inte?! Alltid ska den jävlas, flyta upp till ytan, ALDRIG tar jag med en sked då jag dricker, och ALLTID ska jag bli sne, se hur själva ”thé-smaken” lägger sig på toppen av glaset, försöka pilla ner den med fingret, men 100-gradigt vatten lämnar en viss smärta efter sig på en sekund. Men jag får väl skylla mig själv som ALDRIG lär mig…

Pissnödig är man jag med, kan det bli bättre?

Vacklar ut till toan, ser sop-påsen vid hallen i dörren, känner genast att jag ändå måste klä på mig, om jag inte vill ha en stinkande påse hemma. Går tillbaka och sätter mig vid min dator, www.superstart.se knappas in i adressfältet, enda sidan som jag ens orkar fördriva tiden på. Den har allt, tv-tablåer, google, adlibris, eniro, hitta.se, väder, klocka, datum, senaste sport och nyheterna, allt-i-ett helt enkelt. Har konfigurerat den rätt bra tycker jag, det jag behöver och lite till.. Smart kille det där, han som gjorde den startsidan..

Fan snart är denna dagen över med… 12 timmar till så är det dags att överväga om jag ska sova eller se en film.. Det sistnämnda brukar det bli..

Hmm, kanske jag ska sätta mig och glo mig less på blocket.se en stund.. Det brukar jag kunna dra ut på en bra stund.. Kolla alla dumma annonser, alla saker jag önskar jag själv hade, inte hade och borde ha..

Nu har mitt thé kallnat lite och är drickbart i stora klunkar utan att ja skållar min käft..

Alla dessa så kallade nyheter.. Varför!?

Livet efter Saab, Har Beyoncé varit otrogen, The Pirate Bays talesman vittnar, Cancerfallen förväntas dubblas till år 2030, präst avgår efter sexskandal, krig där, mord här och skit någon annanstans.. Har vi verkligen inget annat att förmedla? Jo just fan, Blondinbella och hennes outfits för dagen är ju viktigt som fan med.. En stor SUCK och ett skak på huvudet följt av en till suck..

Detta är vad vi anses ska tycka vara värt att blogga om… Eller läsa, begrunda och bevittna.. Herregud va ytliga och patetiska vi är..

Missförstå mig inte nu, jag är ju i grund och botten en person som inte är speciellt negativ eller nervärderande. Visst jag älskar att hata och tycker om att dömma, men jag har mina ljusa sidor med…

Kunde bara inte finna dom idag…

// zajko

Till alla er mammor där ute..

*GÄSP & STÖN*

Vaknade relativt bra tid idag, gick upp, tog en morgonpiss och såg mig i spegeln och tänkte; -”Faan, jag måste klippa mig”..

Ser bokstavligen ut som chewbacca fast lite mindre hår.. Sedan började min nya livsstil, mer nyttigheter, mer gröt, mer motion och mer ångest inför beach 2009. Men som en vis man en gång sa; -” SKÄRPNING! ”.. Så ja började dagen med havregrynsgröt och blandade i linfrön, sjukt gott, sjukt bra för matsmältningen och sjukt bra för fettförbränningen. Kände mig direkt lite piggare, sköljde ner detta med lite thé och såg på Oprah.. Eller vänta, shit, såg på Oprah, åh herreguuud, ser ja på det? Njaa, men det handlade om en mamma som glömde sin 3-åriga dotter i bilen i åtta timmar och dottern dog, när dom drog ut henne ur bilen så lossnade huden och hon hade vitt skum i munnen. Jag kan inte tänka mig den skräck, den ångest, den hemska känslan, dom otaliga miljoner tankar och självhat som den kvinnan hade. Fy faaan, visst, första tanken var för mig; -”Hur fan kunde du glömma din dotter i bilen utanför ditt jobb i åtta timmar?”… Men ja, alla gör fel, och jag håller med Oprah, att vara mamma måste vara det absolut hårdaste och mest krävande jobb som finns på jorden. Trots detta så är det inte många mammor som får uppskattning, väldigt få får veta att dom är så oumbärliga och helt fantastiska.

Därför tänkte jag att jag skulle uppmärksamma er mammor där ute som kämpar, som längtar, som varje dag, oavsett hur ni mår, kliver upp, tar hand om era barn, er familj och er själva, även om ni själva antagligen kommer i sista hand. Jag ger er därför en dikt jag skrivit till min egen mamma, några år efter att hon dog.

Min Mamma

Min mamma gav mig allt jag velat, livet hoppet och allt jag felat.
Hon lät mig sitta och jollra och le, Hon log då ja dregla, å tänkte inge fel med det.
Jag skrek nog mycket och gav ingen ro, men i mina ögon kunde min Mamma hoppas och tro.
Jag var Hennes lilla fina ögonsten, Hon var min älskade Mamma, minns att Hennes hud var len.
Hennes vaggande sång, Hennes ömma läppar på min panna gång, på gång, på gång..
Ett vakande öga, en skyddande hand, en vacker profil, en ÄKTA madam.
Jag kan inte beskriva hur mycket Du betyder för mig, när jag tänker tillbaka så älskar jag bara Dig.
Min mamma är den bästa som finns, när jag står vid himlens portar, är det Henne jag minns.
Hon var den som lärde mig livets svåra gåta, för vem kan bättre än en Mamma, älska, glömma och förlåta?

Ja, den där är till min mamma, men även till alla andra mödrar som har det svårt, som kämpar, som har det bra, som njuter, som vill mer, som inte kan, som behöver tröst, som MÅSTE få veta att det är NI som är dom som kämpar mest av alla i världen. Utan er skulle inget liv ens existera på jorden. Förlåt mig, förlåt oss, förlåt dem, ty ingen förstår hur svårt det är och hur en mamma verkligen mår.

Jag älskar iaf en mor, det finns inget vackrare än en gravid kvinna, inget mer rogivande än en mamma som håller sitt barn, tätt, tätt. Inget som betyder något i den studen än just den stunden. Jag kommer aldrig bli mamma, men en pappa en dag. Rätta mig om jag har fel i något jag skriver, för jag vill inte vara den som trampar på någons tår. Men å andra sidan så är detta MINA tankar, MIN kärlek , MITT liv och MIN spegel..

Den här dagen började bra, blev tung men vacker, nu ska jag leva den…

// zajko

Since 81

Na dizz goes out to ma friend mista Gambi –
Na dizz goes out to ma friend mista Kaasi –
And a shout out to ma girl, lovely Jessica –
You know I love ya, and ya know it cuz I’m blessin ya!

From the day I wuz born till the day you get the bars,
From the boy that I was, til the man I’ve become,
My struggle within, and my prospect of life as I wanted it to be and the way it turned out?
Never saw it this way, never knew I’ d do drugs, never thought I’d be bad, or be one of ya thugs
But life has a purpose, just didn’t see mine, now I have found a few pieces, and my God, I’m divine
Now it’s my turn to bless, it’s my turn to shine, it’s my turn to love, and it’s my turn to rhyme
To turn my life into this song, a beautiful art, with a few drops of pain and a whole lot of heart
Takes me on a journey through heaven and hell, but I’m doin this shit, and I’m doin it well
I’m rebooting my system, tryna get out of my shell, a fresh new start, man I’m gonna yell
So all you can hear is my voice in your head, when you wake up, or when you go to bed
So I’m sitting here now and gotta force a conclusion tryna bring matters to a head,
To tell you my story, the light I must shed, that’s why I’m wrighting this song, and not a letter instead
How it all started and why it was so, how my mom past away 18 years ago
That’s when everything started, and life turned to shit, but I had 1 gift, I started to spit
Spit all of my anger and hate into songs, and sadly enough I found my new love, a love to the bong..
Since 81, wow that feels  long ago…

Det är ett utdrag ur en ny låt från yours truly, ”Since 81″, bara så ni vet..

// zajko